Det hände en grej i mitt liv för ngr dar sen som vände mig upp och ner. Lyckan, som jag kände och som jag fortfarande känner, gjorde att jag började tänka vad LYCKA är? Jag ställde den frågan på min FB status i förhoppning att många skulle svara för att kunna hjälpa mig med definitionen. Alla sa olika saker och visst var det härligt och läsa och känna igen sig i de situationer de tog upp som kan leda till just lyckokänslor.
En människa går genom mycket i sitt liv, det handlar inte bara om just sånt som händer en utan i och med vi är sociala varelser, så har vi familjer, vänner, bekanta, kollegor, släktingar, grannar osv. Alla spelar en liten eller stor roll i våra liv. Det de (man älskar) går genom kan också påverka våra liv. Vi gläds och sörjer ju med andra.
Man föds i en familj som man inte väljer och växer upp i ett område man kanske inte tycker om. Man är ju ett barn och ska leka och ha roligt. Men det skrämmande är att se vissa av dagens barn bära en sorg i sitt ansikte, vad beror det på? De lever ju i Sverige, de har aldrig varit krigsbarn som jag var, tänker jag. De har ju allt, men det finns ju också de som inte har ngt, de lever i Sverige ja.
Att vara tonåring är inte så roligt, jag ser det idag, det är inte lätt att få sina behov tillfredsställda i en värld full med onda och krav. Det är inte lätt att vara förälder i dagens samhälle. Sen är man ju plötslig vuxen, man ska hinna utbilda sig, resa, jobba, hitta rätta partnern och skaffa barn och ...och ....och...kraven är många. Och under alla dessa perioder jagar vi lycka medvetet och omedvetet.
Utifrån min lilla erfarenhet i livet vill jag påstå att lycka för mig är, min familj som alltid ställt upp för, mina vänner som alltid funnits vid min sida, min kristna tro som ger mig frid i livet, min mormor som tittar uppåt himlen och ber en liten bön för mig för att jag städat hennes hem, min man som har tänt massa ljus när jag kommer hem sent från jobbet, fixat ett fint bord och kramar mig och berättar hur mycket han älskar mig, mitt jobb och kollegor som uppskattar mig och tycker att jag sprider skratt och glädje, mitt lilla trygga hem som tar hand om mig, det lilla barnet på jobbet som springer och skriker LINDAAAA och kramar mig, gamla tanten som ler mot mig och tackar mig för att jag hjälpt henne, nöjda kunden som ler och tackar för ett bra arbete jag utfört, mina ben som orkar bära mig dag och natt utan att klaga....ja, listan är så lång för vad jag kan hitta tacksamheten i och som just ger mig lyckokänslor.
Men sen händer stora saker i ens liv som ger enorma lyckokänslor..det kommer jag komma i detalj nästa vecka, varför det kommer ni veta sen. Men innan jag avslutar vill jag att ni stannar och funderar på alla små saker i ert liv som ni bör vara tacksamma över. Andra människor skulle betala vad som helst för att vara den personen du är idag. Var glad och tacksam, sköt om dina relationer med kärlek, klaga inte över små saker som vädret i Sverige, vi lever ju tryggt och åker hemifrån utan att känna rädslan att det kanske var sista gången jag såg min mamma, mitt barn eller min man! Andra lever i krig och hunger men vi lever i Sverige! Var tacksam att du har en familj, många är ju föräldralösa! Var stolt över dina barn, många är ju barnlösa. Var tacksam över ditt jobb och (kanske) jobbiga chefen för många är arbetslösa. Den dagen du börjar vara tacksam över det lilla, kommer du hitta lyckan!
FORTSÄTTNINGEN FÖLJER!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar